Dokumentation
Här nedan har styrelsen för Föreningen Nenningesund samlat alla utredningar all den dokumentation vi tagit fram genom åren. Syftet har varit att sammanställa en ansökan till Mark- och miljödomstolen om att få tillstånd att öppna sundet.
Fram till sommaren 2023 har styrelsen för Nenningesund jobbat med att samla in underlag och fakta till en ansökan till Mark- och miljödomstolen. När vi skickade in en hemställan till Norrtälje kommun för att be dem utreda om de kunde vara del av ett huvudmannaskap för projektet, sammanställde vi all den dokumentation vi dittills tagit fram här nedan.
Under våren 2023 förändrades dock förutsättningarna för projektet när fastighetsutvecklaren Index Residence köpte fastigheten Nenninge 5:8, på vars mark sundet till största del ska gå, och därmed tog på sej huvudansvaret för Nenningesund. Styrelsen har valt att fortsatt redovisa all dokumentation så att hela processen kan följas – och för att på bästa sätt dela underlaget inför det fortsatta arbetet.
Föreningen lämnade redan 2012 in en första ansökan till domstolen – men denna togs inte upp till behandling eftersom den inte var komplett. Delar av vår nuvarande dokumentation bygger på samma underlag, men är uppdaterat. Andra faktadokument och bakgrundsmaterial har vi tagit fram de senaste två åren.
Vi har sortera det i följande områden:
- Hemställan till kommunen, bakgrund och argument
- Kostnad, finansiering och turistintäkter
- Miljöfrågan
- Huvudmannaskap
- Trafikverket
- Teknisk beskrivning
- Markägarna/rådighets- och andra avtal
- Sjösäkerhet
- Stöd till projektet
Hemställan till kommunen, bakgrund och argument
I föreningen Nenningesunds hemställan till Norrtälje kommun föreslår vi att kommunen utreder frågan om och hur den kan bli en del av ett huvudmannaskap för projektet. Styrelsen menar att detta är nödvändigt för att projektet ska överleva. Att vi inte hade en tydlig och stark huvudman på plats när den förra ansökan till Mark-och miljödomstolen var ett skäl till att domstolen bedömde att ansökan var ofullständig. I hemställan listar vi också våra starkaste argument för att ett öppet Nenningesund gynnar människor, miljö och näringslivet i Norrtälje kommun – och hela Rosalgens skärgård. Vi har också länkar till två undersidor här på sajten – den om vår historia och till en sida där man får ensnabb överblick av vad vi vill göra och de viktigaste frågorna.
Hemställan om utredning av Nenningesund
Kostnad, finansiering och turistintäkter
Vad gäller kostnaderna har styrelsen haft som ambition att få en övergripande bild av storleksordningen. Vi har dels resonerat med olika experter om var de olika delarna av genomförandet kan landa på och dels lagt ut konkreta uppdrag. Kostnaderna är givetvis helt beroende av val av tekniska lösningar och dessa måste utredas ännu mer i detalj inför ett genomförande. Vissa grundförutsättningar har vi dock redan nu med oss – som att sundet, åtminstone på den västra sidan till stora delar måste stöttas. Utifrån de förutsättningar vi vet har vi beräknad kostnaderna efter vad som i nuläget ser mest sannolikt ut.
För att få en bild av möjligheterna att hitta finansiering av projektet har vi anlitat konsultbolaget Afry. De har gjort en första skanning av möjliga bidragsgivare samt även sammanställt råd om hur vi kan tänka kring detta. Deras bedömning är att det kommer att gå att finansiera Nenningesund med externa medel.
Sundet kommer att locka nya besökare och dessa kommer att generera intäkter till Norrtälje kommun men även på regional och nationell nivå. En gedigen genomgång av detta visar att intäkterna vida överstiger kostnaderna för drift och underhåll.
Miljöfrågan
Miljöfrågan är central för projektet att öppna Nenningesund. Dels ur ett tillståndsperspektiv där domstolens grundläggande uppdrag är att bedöma om projektet orsakar skada på miljö och människor. Dels ur ett vidare perspektiv där ett öppet sund ökar allmänhetens möjlighet att besöka och njuta av Roslagens skärgård, där sundet i sig erbjuder en upplevelse för båtburna besökare och kanotister och där otillgängliga marker omvandlas till fina strövområden. Och, kanske allra viktigast – när havsvikarna sammanlänkas och Öjaren sugmuddras, får en död havsvik nytt liv. Ny växtlighet etableras och miljön förbättras för fågel och fisk.
Slutsatsen i den miljökonsekvensbeskrivning som Naturvatten AB genomfört är att konsekvenserna för växt- och djurlivet, när sundet väl är anlagt, blir ringa. Utredningen konstaterar också att projektet handlar om att återställa ett kulturlandskap och att sjösäkerheten ökar. Man resonerar också om vad effekten skulle bli om sundet inte öppnas:
”Om Nenningesund inte öppnas kommer nuvarande beväxning i vattenledsdelen förtätas ytterligare och marken blir alltmer otillgänglig för rekreation. Öjaren får alltmer karaktären av våtmark genom landhöjning och fortsatt deposition av organiskt material och försvinner redan på kort sikt som vattenyta. Öjarens funktion som lek- och uppväxtområde för fisk försvinner helt. Trafiken med småbåtar får fortsättningsvis gå via fjärden utanför Kapellskär och den ökande tunga trafiken i denna rikshamn med åtföljande risker. Rådmansö förblir en halvö, och en dörr till skärgården förblir stängd för dem som bor längs vikarna.”
Projektet har också stöd av några av Sveriges främsta marinbiologer, professorerna Lena och Nils Kautsky. Deras uppmaning är att man ska se till den stora nyttan: att det skapas ett fint naturområde både på vatten och på land, öppet för alla, vilket innebär en samhällsnytta i sig. De har också myntat ett nytt begrepp för den speciella miljön med kluster av alsocklar som finns på den västar sidan av Rådmansövägen – de liknar det vid ett ”svenskt mangroveträsk”.
Nedan länkar till dokument som rör miljöfrågan
MKB Nenningesund, Naturvatten AB
Naturvärdesbedömning, Naturföretaget
Återskapa Nenningesund, inlägg från Lena och NIls Kautsky
Huvudmannaskap
Huvudmannaskapet är en avgörande fråga för projektet. Efter många års arbete landade styrelsen i insikten att vi som en ideell förening inte hade tillräckligt med muskler eller kompetens för att själva som huvudman stå bakom en ny ansökan till Mark- och miljödomstolen. Vi valde då att be Norrtälje kommun ta ställning till om de kunde vara med att dela på detta ansvar. När de sa nej, var framtiden för hela projektet osäkert. Tills Index Residence kom in i bilden och köpte Nenninge Gård (Nenninge 2:8) och tog på sej detta ansvar. Läs mer om detta här.
Under resans gång gav vi i uppdrag till Juristen Oscar Heimeryd på advokatfirman Lundholm att författa ett PM om vad som gäller för ett huvudmannaskap i ett ärende som detta.
Övergripande är huvudmannen verksamhetsutövaren och den som ska lämna in ansökan till Mark- och miljädomstolen. Det är också med denna part alla avtal med markägare m fl tecknas. Ett grundkrav som ställs på verksamhetsutövaren är att den ska ha tillräcklig kunskap om verksamhetens påverkan och om utförandet.
Styrelsens tidigare idé var att skapa en ny organisation för huvudmannaskapet där kommunen var en part tillsammans med Föreningen Nenningesund och lokala företagare. Med mindre årliga ”avgifter” från dessa parter var tanken att en fond för det knappa underhåll som ev behövs skulle skapas. Möjligen kan denna idé vara fortsatt aktuell som inspiration i arbetet framöver och i dokumentet nedan finns tre varianter på hur en sådan organisation skulle kunna se ut.
Apropå Norrtälje kommuns nej till att delta i ett huvudmannaskap, där man bl a hänvisade till att man inte kan gynna ett enskilt intresse, är det intressant att jämföra med Skedevids kanal i Östergötland där två kommuner och regionen ansvarar för ett sund som till mycket stora delar liknar Nenningesund – läs mer om det här.
Underhåll av sundet
Frågan om eventuella framtida kostnader för en huvudman för sundet är självklart en avgörande fråga för ett eventuellt beslut kring detta. För att få ett grepp om detta har styrelsen kartlagt andra sund och kanaler runt om i landet och kostnader förknippade med dem – den övergripande slutsaten är att det rör sig om mycket begränsade investeringar. I det förslag om huvudmannaskap som styrelsen tagit fram finns också en beräkning av detta – och lösningar för att täcka de kostnader som uppstår. Efter att sammanställningen nedan gjordes hittade vi dock det kanske mest relevanta exemplet att jämföra med – Skedevid kanal i Östergötland, vars underhållskostnader genom åren varit mycket begränsade – läs mer om detta här.
Underhållsbehov för kanaler i skärgården, uppdaterad mars 2021 RBW
Trafikverket
Där Rådmansövägen dyker i en svacka, drygt 1 km före Södersvik, ska Nenningesund passera under vägen. Ändra fram till på 70-talet fanns här faktiskt en trumma, då svämmades också vägen regelbundet över. Fortfarande, och allt tydligare på senare år syns det att sundet har gått här – det står högt med vatten på båda sidor av vägbanken. Vägen är Trafikverkets ansvar och styrelsen har varit i kontakt med den som är ansvarig för området, Martin Bylander. Vi har förstått att det helt är upp till Trafikverket att avgöra om det ät villigt att bygga om vägen – även om projektet Nenningesund står för alla kostnader. Men vi har också förstått att verket tar hänsyn till samhällsnyttan av ett projekt som detta.
Styrelsen har också valt att ge Sweco i uppdrag att skissa på en lösning för en trumma under vägen. Detta för att visa på att en sådan lösning är möjlig (Trafikverket gissning var en betongbro som är ett betydligt dyrare alternativ) och dels för att få en uppfattning av kostnaderna för väglösningen
Nedan en sammanfattning av samtal vi haft med Martin Bylander samt ritning från Sweco
Trafikverket – Sammanfattning av möte med MB.
Teknisk beskrivning
Till den första ansökan om tillstånd bifogade styrelsen en teknisk beskrivning genomförd av den fristående experten Lars Erik Hägerstedt. Styrelsen har gått igenom denna och gjort bedömningen att det fortsatt är aktuell, även med den nya insikten att sundet ska stöttas. Vi har därefter sammanfattat det omfattande dokumentet i ett mer koncentrerat format. I dokumentet besvaras även frågan om uppläggning av massor. Ett antal möjliga områden i sundets närhet har identifierats där samtliga massor skulle kunna hysas, även vid en muddring av hela den östra viken, Öjaren. Men det finns numer flera möjliga alternativa lösningar för hur man kan ta hand om massor som dessa. Nya teknik kan innebära att de kan tas om hand och återanvändas på helt nya sätt där dessa ytor inte behövs.
En annan ny teknik som styrelsen tror helhjärtat på och som vi kommer att förorda för just muddringen av Öjaren är en så kallad lågintensiv muddring med hjälp av robot. Detta är en metod som tagits fram av Teknikmarknad, som är knutna till KTH. Den används i dagsläget i flera insjöar i landet och har en mycket stor fördel – man slipper grumling. Vi har beskrivit metoden mer i detalj i dokumentet nedan.
Hösten 2019 genomförde också konsultföretaget Bjerking en geoteknisk undersökning i området på styrelsens uppdrag. Syftet var att undersöka markens beskaffenhet för att med större säkerhet kunna planera för konstruktion och beräkna kostnader. Undersökningen visade att marken på den västra sidan av Rådmansövägen är väldigt lös och att sundet därmed behöver stöttas. Undersökningen genomfördes på tre platser och marken var mer stabil närmare vägen. I undersökningen ingick även en miljöteknisk undersökning som visade att det inte finns några farliga material som kan lösgöras vid en konstruktion.
Förkortad teknisk beskrivning
Projekterings PMGeoteknik Nenningesund 20191029
Markägare: Rådighets- och andra avtal
För att få gräva och muddra för att återskapa Nenningesund behöver den huvudman som ansöker om tillståndet så kallade rådighetsavtal med markägarna. Föreningen Nenningesund upprättade sådana redan till den förra ansökan – med alla utom en fastighetsägare. Att detta avtalet inte fanns på plats var ett av skälen till att ansökan avvisades. Men alla övriga skrev alltså på. Till en ny ansökan behövs nya avtal. Huvudskälet är att avtalen måste skrivas med huvudmannen – som nu ser ut att bli Index Residence. Eftersom det gått så lång tid sedan de första avtalen skrevs inledde styrelsen nya diskussioner med alla berörda vintern 2020–2021. Syftet var att förhöra sej om fastighetsägarnas nuvarande inställning till projektet. Alla var fortsatt intresserade men hade av naturliga skäl ett antal frågor som de vill ha svar på.
Värt att notera är också att den nya tekniken med robotmuddring kan påverka vilka vi behöver avtal med – rådighet krävs endas exakt där verksamheten utövas – dvs där roboten de facto går.
Vi har tagit hjälp av juristen Oscar Heimeryd vid Lundholms advokatbyrå som är experter på mark- och miljörätt, för att reda ut vilka avtal vi behöver. Nedan en sammanfattning av ett möte som delar av styrelsen hade med honom – samt en lista över berörda fastigheter.
Sjösäkerheten
En av de stora vinsterna med ett öppet Nenningesund är att fritidsbåtar slipper runda Kapellskär för att ta sej runt i Roslagens skärgård. Det innebär inte bara kortare rutter – men betydlig säkrare sådana. Vattnen runt Kapellskär är ofta besvärliga – och inte minst är där ju en frekvent trafik av stora färjor. Transportstyrelsens sektion för sjötrafik uttrycker saken så här:
”Separation av fritids- och handelssjöfart i kraftigt trafikerade farleder ser vi som en sjösäkerhetshöjande åtgärd.”
Projektet har ett starkt stöd
Föreningen Nenningesund har ca 200 betalande medlemsfamiljer på och kring Rådmansö – bakom denna siffra vet vi dock att fler döljer sej – medlemskapet är ett familjemedlemskap. Men kanske ännu viktigare – hela 1300 personer har skrivit på vår namninsamling till stöd för projektet!
Varje år anordnar föreningen vandringar längs sundet för intresserade. Som mest har ett 60-tal intresserade deltagit. Vi deltar också traditinsenligt på Rådmansödagen och informerar regelbundet om vad som händer här på vår hemsida.
Vi har ett starkt lokalt stöd från många intressenter till exempel: Rådmansö-Frötuna företagareförening med 100 medlemsföretag, Rådmansö Hembygdsförening, Visit Roslagen, Infjärdens tomtägarförening, Kajak & Uteliv Gräddö brygga, Guide Kajak & Uteliv Archipelago AB Söderarm mfl.
Här är några stöttande röster:
”Nenningesund kommer också att bli stort ett lyft för den lokala besöksnäringen!”
– Leif Hedberg ordförande Rådmansö-Frötuna företagareförening.
”Vi i Rådmansö Hembygdsförening ser mycket positivt på om vi får en förnyad kanal uppifrån Norrtälje viken och till Södersvik”
– Per Ringhagen, ordförande.
”Visit Roslagen tycker att arbetet med Nenningesund är viktigt då det främjar det rörliga båtlivet i Roslagens skärgård och bidrar till att göra Norrtälje hamn och stad mer lättillgänglig för besökare som kommer med båt”
– Gisela Norén, VD, Visit Roslagen AB.
Sammantaget upplever vi att stödet är starkt och stabilt. Och att de flesta i närområdet nu vet vad Nenningesund är.
Kartor
Kartan där sundet är inritad är en mycket preliminär skiss. Ambitionen är att dra sundet i dess forna sträckning så lång det är möjligt, men samtidigt utforma det så att bästa hänsyn tas till växt- och djurliv. Exakt hur den sträckningen ska se ut, krävs det fler undersökningar för att definiera.
Norrtäljes politiker är överlag positiva till sundet
Trots att Norrtälje kommun sa nej till vår hemställan, så tycker samtliga partier, utom mp som är tveksamma, att ett öppet Nenningesund skulle vara bra. Inför valet 2022 kontaktade styrelsen alla partier för att få deras syn på projektet. Nedan ser ni deras svar. Här hittar ni också kommunens svar på vår hemställan och huvudmannaskapet och styrelsen åsikter om det.