Detta vill vi göra – frågor & svar

Föreningen Nenningesund arbetar för att öppna en historisk vattenväg som skulle göra Rådmansö till en ö igen. Sundet, som har växt igen, ska gå i sin ursprungliga sträckning söder om Södersvik i Norrtälje kommun mellan Höggarnsfjärden i väster och Prästfjärden i öster. Om sundet öppnas får man en skyddad inre farled hela vägen från Nynäshamn till Öregrund och mindre och mellanstora fritidsbåtar slipper runda Kapellskär.

Nenningeusund är den felande länken i en sammanhängande inre vattenväg i Roslagens skärgård. Den röda pilen i kartan visar var sundet skulle gå och hur vattenvägen då blir ”hel”. I väster kommer man ut i Hattsundet och vidare till Norrtäljeviken och norrut. I öster i Prästfjärden där man via Brevikssund kan gå inomskärs till Furusund och vidare söderut. 

Föreningen ser flera starka skäl till varför Nenningesund ska öppnas:

Hur mycket kostar projektet?

Mycket preliminära beräkningar tyder på att den totala kostnaden kan hamna på runt 56 miljoner kronor. Den geotekniska undersökning vi genomfört visar att detta måste till, åtminstone i delar av sundet väster om Rådmansövägen. I beräkningarna ingår kostnaden för en vägtrumma, som bygger på uppgifter från experter som kommunen anlitar och från Sweco som på uppdrag av styrelsen gjort en skiss på en tänkbar lösning. I summan ingår även muddring och grävning.

Hur ska projektet finansieras?

Huvudidén är att hitta olika finansieringskällor i form av bidrag och fonder. Föreningen har anlitat konsulter som gjort en första bedömning att det är helt realistiskt att hitta de medel som krävs.

Vad är nästa steg?

Styrelsen fokuserar nu på att lösa frågan om huvudmannaskapet – något som är helt avgörande för att projektet ska lyckas. Styrelsens idé är att skapa ett delat huvudmannaskap där föreningen, kommunen och lokala företagare ingår. Näst överst på priolistan står sedan Trafikverket som måste vara villiga att bygga om vägen. När dessa frågor är på plats ska vi fokusera på att färdigställa en ansökan om tillstånd att öppna sundet till Mark- och miljödomstolen.

Vad gäller för de som äger vattenområde och mark där sundet ska gå?

I ansökan till Mark- och miljödomstolen måste det finnas så kallade rådighetsavtal med de som äger vattenområden där sundet ska gå. Andra avtal måste finnas med de som äger mark. De gamla avtal föreningen har med markägare som bifogades den ansökan vi lämnade in 2012 kommer inte att gälla för en kommande ansökan. Ett helt avgörande skäl är att  avtalsparten från projektets sida (huvudmannen) kommer att bli en annan. Dessa avtal är också gamla och styrelsen vill självklart uppta förnyade dialoger med berörda inför en ny ansökan. Vintern 2020-2021 påbörjade vi en sådan dialog för att undersöka intresset i dagsläget och de vi talat med är fortsatt positiva, men har självklart frågor som måste redas ut. När huvudmannaskapet är på plats kommer styrelsen att fortsätta dessa dialoger.

Hur kan miljön påverkas?

Föreningen har genomfört en miljökonsekvensbeskrivning där alla tänkbara miljöaspekter har analyserats. Slutsatsen är att konsekvenserna överlag för miljön är små. En mycket tydlig positiv effekt kommer att bli att Öjaren räddas. Denna havsvik som är ut/inloppet på den östra sidan är i dag döende. Planen är att muddra hela denna vik och därmed ge den nytt liv. Den klart ökande genomströmningen mellan havsvikarna kommer att garantera Öjaren ett nytt liv och även medföra att den västra viken får mer syre under längre tid framöver. Föreningens ambition är också att konstruera sundet så att den befintliga miljön bevaras och framhävs i så stor utsträckning som möjligt, så att djur och växter kan frodas och man an njuta va de fina omgivningarna, vilket är gynnsamt för lekande fisk och fågellivet. MBK:n kommer också fram till att det inte finns något unik växt- eller djurliv som skulle kunna hotas av sundet.

Styrelsen har utöver MKB:n också låtit genomföra en miljöteknisk undersökning som har utrett vilka ämnen som finns i marken och därmed i de massor som ska tas upp. Den kom fram till att det inte finns någon risk för att farliga ämnen ska spridas.

Ett öppnat Nenningesund är givetvis ett stort ingrepp som i ett inledningsskede förändrar dagens förutsättningar. Men när det är genomfört har en vacker natur öppnats upp för besökare och ett område kommit till nytta för boende och besökare.

Frågan som Mark- och miljödomstolen ytterst ska ta ställning till är om projektet är skadligt för människor eller miljö.

Två av Sveriges främsta marinbiologer, Lena och Nils Kautsky, boende i närområdet, stöttar också aktivt projektet och har beskrivit området som ett unikt svenskt ”mangroveträskt”. De menar att fördelarna med att människor får tillgång till detta område klart överväger de ingrepp som görs för att öppna sundet.

Hur ska man hantera grumlingen vid genomförandet?

Med en ny robot-muddringsteknik kan grumling i stort sett undvikas. Styrelsen har identifierat denna så kallade lågintensiva muddringstekniken, framtagen av Teknikmarknad som är knuten till KTH, som ett mycket intressant alternativ. för muddringen av den östra havsviken, Öjaren.  Vid behov kommer man också att stänga av flödet till de omgivande vikarna.

Kommer sundet att innebära mycket mer båttrafik och hur stora båtar kan gå där?

Trumman under vägen kommer att begränsa storleken på de båtar som kan passera genom sundet och därmed också begränsa antalet. Exakt vilken dimension trumman kommer att ha är inte bestämt – och här kan vi komma att behöva anpassa oss till vad som är mest gångbart både ekonomiskt och praktiskt. Men avsikten har hela tiden varit att inte släppa igenom för stora båtar, styrelsen pratar om mindre och mellanstora fritidsbåtar. Fartbegränsningar kommer också att finnas för att minimera störande trafik. Det är svårt att uppskatta trafikens omfattning, men vad vi vet är att båtsäsongen är kort och endast aktuell under en begränsad del av sommaren.

Om du vill fördjupa dej mer i alla dessa frågor har vi samlat allt underlag vi tagit fram på denna sida: dokumentation.