Historia
Redan på 1200-talet omnämndes Nenningesund i kung Valdemars jordebok. 1620 beslutade Gustav II Adolf om upprensning och pålning av sundet. Vid rysshärjningarna i Norrtälje 1719 använde sig ryska galärer av farleden. Men sedan slutet av 1800-talet är passagen som förbinder det inre av Hattsundet, Höggarnsfjärden, i väster med Prästfjärden i öster helt igenvuxen, på grund av landhöjningen.
Projektet Nenningesund, som drivs av en ideell förening, handlar om att öppna en 800 meter lång kanal för mindre båtar och kanoter. Detta är skälen till varför vi driver projektet:
- Med ett öppet sund skapas en skyddad inre vattenväg för mindre båtar hela vägen från Furusunds skärgård till Öregrund som knyter ihop Norrtälje kommuns norra och södra innerskärgårdar. Tillgängligheten till Norrtäljes nya småbåtshamn skulle öka, liksom sjösäkerheten när mindre båtar slipper runda Kapellskär.
- Här bildas ett nytt rekreationsområde för friluftsliv på land längs sundet och för båtburna och kanotister i sundet. I dag är området otillgänglig våt- och sankmark.
- Ett återställt vattenflöde kan förbättra vattenförhållandena i de innersta delarna av Hattsundet/Höggarnsfjärden och Åkeröfjärden/Prästfjärden.
- Sundet öppnar för nya möjligheter för det lokala näringslivet, framförallt inom besöksnäringen.
- Vi får en återuppväckt historisk vattenled som kan spåras tillbaka till Kung Valdemars segelled på 1200-talet.
- Rådmansö blir en ö igen.
Det har tidigare gjorts några försök att återskapa den gamla farleden Nenningesund, senast kring år 2000 (”Försök 2000”). Men trots ett idogt och ambitiöst arbete av många engagerade föll projektet. Då på grund av att Norrtälje kommun, inom ramen för ett lokalt investeringsprogram, inte fick det statliga bidrag som behövdes.
Det nya kanalprojektet byggde från början på de planer, kalkyler och ritningar som användes i Försök 2000. Men projektet har nu uppdaterats en hel del. Bland annat har föreningen genomfört en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En utredning av miljökonsekvenserna är en absolut förutsättning för hela projektet och en bärande del i den ansökan som ska lämnas in för prövning i Mark- och miljödomstolen. I ansökan ingår också avtal med markägare. I ansökan till mark- och miljödomstolen har föreningen uppskattat den totala kostnaden för projektet till ca 35 miljoner kronor. Föreningen kommer att söka finansiering via sponsorer och offentliga bidrag. Läs mer om var projektet står i dag här: Här står projektet i dag
Historisk segelled
Kung Valdemars segelled gick längs den svenska ostkusten, via Ålands och Finlands södra kuster till Tallinn i Estland. Leden finns omskriven i Kung Valdemars jordebok från 1300-talet. Leden omfattar 101 platser längs kusterna – många av dem inomskärs.
Roslagens sjöfartsminnesförening har publicerat en text om segelleden i sin skrift Rospiggen. Klicka på länken här nedan för att läsa den.
Vi vet också att sundet användes av ryska galärer när de härjade i Roslagen och att det fanns planer från militärt håll att öppna vattenvägen på 1800-talet.
Läs om löjtnant Carl Lagercrantz planer som finns dokumenterade på Krigsarkivet.