Historia
Redan på 1200-talet omnämndes Nenningesund i kung Valdemars jordebok. 1620 beslutade Gustav II Adolf om upprensning och pålning av sundet. Vid rysshärjningarna i Norrtälje 1719 använde sig ryska galärer av farleden. Men sedan slutet av 1800-talet är passagen som förbinder det inre av Hattsundet, Höggarnsfjärden, i väster med Prästfjärden i öster helt igenvuxen, på grund av landhöjningen.
Projektet Nenningesund, som drivs av en ideell förening, handlar om att öppna en 800 meter lång kanal för mindre båtar och kanoter. Detta är vår argument till varför sundet ska öppnas:
- Med ett öppet sund skapas en skyddad inre vattenväg för mindre båtar hela vägen från Furusunds skärgård till Öregrund som knyter ihop Norrtälje kommuns norra och södra innerskärgårdar. Tillgängligheten till Norrtäljes småbåtshamn skulle öka, liksom sjösäkerheten när mindre båtar slipper runda Kapellskär.
- Här bildas ett nytt rekreationsområde för friluftsliv på land längs sundet och för båtburna och kanotister i sundet. I dag är området otillgänglig våt- och sankmark.
- Ett återställt vattenflöde skulle förbättra vattenförhållandena i de innersta delarna av Hattsundet/Höggarnsfjärden och Åkeröfjärden/Prästfjärden.
- Sundet öppnar för nya möjligheter för det lokala näringslivet, framförallt inom besöksnäringen.
- Vi får en återuppväckt historisk vattenled som kan spåras tillbaka till Kung Valdemars segelled på 1200-talet.
- Rådmansö blir en ö igen.
Det har tidigare gjorts några försök att återskapa den gamla farleden Nenningesund, senast kring år 2000 (”Försök 2000”). Men trots ett idogt och ambitiöst arbete av många engagerade föll projektet. Då på grund av att Norrtälje kommun, inom ramen för ett lokalt investeringsprogram, inte fick det statliga bidrag som behövdes.
Det nya kanalprojektet byggde från början på de planer, kalkyler och ritningar som användes i Försök 2000. Men allt underlag har uppdaterats genomgripande de sista åren när styrelsen har arbetat för att sammanställa en ansökan till Mark- och miljödomstolen om att få öppna sundet. Styrelsen har genomfört en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB), något som är en absolut förutsättning för hela projektet och en bärande del i den ansökan som ska lämnas in för prövning. Vi har också genomfört en omfattande markundersökning som visar att sundets kanter, åtminstone delvis måste stöttas – och vi har tagit fram en ritning av en trumma under Rådmansövägen.
Våren 2023 tog vårt arbete en ny vändning då fastighetsutvecklaren Index Residence köpte marken där sundet ska gå – och även tog på sig huvudmannaskapet för projektet. Index Residence planerar att utveckla en hotell- och besöksdestination i området och i det sammanhanget skulle ett öppet sund passa in på ett väldigt bra sätt. Styrelsen ahr delat allt det underlag vi tagit fram under årens gång med Index Residence. Deras planer står ännu i startgroparna, men styrelsen har stora förhoppningar om att visionen att öppna sundet nu kan bli verklighet.
Historisk segelled
Kung Valdemars segelled gick längs den svenska ostkusten, via Ålands och Finlands södra kuster till Tallinn i Estland. Leden finns omskriven i Kung Valdemars jordebok från 1300-talet. Leden omfattar 101 platser längs kusterna – många av dem inomskärs.
Roslagens sjöfartsminnesförening har publicerat en text om segelleden i sin skrift Rospiggen. Klicka på länken här nedan för att läsa den.
Vi vet också att sundet användes av ryska galärer när de härjade i Roslagen och att det fanns planer från militärt håll att öppna vattenvägen på 1800-talet.
Läs om löjtnant Carl Lagercrantz planer som finns dokumenterade på Krigsarkivet.