Här står projektet i dag

För att få öppna Nenningesund måste den aktuella huvudmannen ha tillstånd från Mark- och miljödomstolen. I en ansökan till domstolen ska vi visa att projektet inte är skadligt för miljö och människor, hur sundet ska konstrueras och hur det ska underhållas över tid. Vi har under åren därför arbetat med att samla in underlag till denna ansökan, men innan den slutförs och lämnas in behöver vi lösa några avgörande utmaningar. Den främsta gäller vem som de facto ska vara huvudman för sundet.

Styrelsen har kommit fram till att vi behöver stöd från Norrtälje kommun både för att få igenom en ansökan och för att kunna genomföra projektet. Vi vill framförallt ha med oss kommunen på ett huvudmannaskap, tillsammans med andra intressenter.  I februari 2021 skickade styrelsen därför in en hemställan till Norrtälje kommun där vi bad dem utreda om kommunen kunde vara del i ett sådant delat huvudmannaskap. Kommunen tillsatte en arbetsgrupp som arbetade under våren och hösten och som i november gav oss beskedet att de avråder politikerna från att delta. Frågan behandlades sedan i den så kallade kommunalrådsberedningen, som är ett förberedande möte där de styrande partierna (m, c, kd) deltar, och  politikerna valde att följa arbetsgruppens råd.

Argumenten bakom avslaget som arbetsgruppen formulerat är att man menar att projektet inte har ett tillräckligt stort allmänintresse och därmed omfattas verksamheten inte av kommunallagens uppdrag. Man menar också att det strider mot den så kallade likvärdighetsprincipen som innebär att kommunen inte kan gynna några enskilda framför andra. Man säger också att projektet skulle kunna bli prejudicerande – och att kommunen skulle kunna  tvingas ingå i andra huvudmannaskap.

Styrelsen ifrågasätter argumenten

Styrelsen menar att denna argumentation går att ifrågasätta på alla punkter. Vi har varit i kontakt med en professor i juridik, som är specialist på området, och som är villig att reda ut att detta alls inte behöver strida mot kommunallagen. Att allmänintresset enbart skulle omfatta boende vid själva sundet menar styrelsen är ett märkligt perspektiv. En av huvudpoängen med Nenningesund är att det skulle bli en port till Roslagens skärgård och sammanfoga en inre vattenled för alla som vill nå denna skärgård, från Furusund till Öregrund. Vi har också hittat ett exempel där två kommuner och deras region är huvudman för en kanal som på många sätt liknar Nenningesund – Skedevid kanal – där man uppenbarligen inte ser att det strider mot kommunallagen, eller går emot likvärdighetsprincipen. Vi menar också att det över huvud taget är svårt att se att Nenningesund skulle kunna bli prejudicerande. Utöver Skedevid kanal har vi inte hittat ett enda annat liknande projekt.

Här kan du läsa mer om Skedevid kanal – som också visar att underhållskostnaderna för en kanal som denna är låga.

Här  kan ni också läsa kommunens  svar på vår hemställan i sin helhet. Och här hittar ni  hur vi i styrelsen ser på detta svar i detalj.

Avslaget är så klart ett stort bakslag. Styrelsen har också varit tydliga med att vi inte ser hur vi ska kunna fortsätta att driva projektet utan kommunens stöd. Men efter beskedet har vi tagit kontakt med samtliga partier i kommunen och fått klart för oss att samtliga vi talat med tycker att ett öppet sund är en bra idé. I grund och botten vet vi att även de styrande partierna ser alla fördelar ett sund skulle medföra och är positiva till att det skulle öppnas. Det vi därför jobbar för att få till är en annan typ av dialog med politiker och tjänstemän – där vi tillsammans ser hur vi kan lösa detta. Att man konkret utreder hur ett huvudmannaskap skulle kunna konstrueras – istället för att som nu ta den enkla vägen och genast säga nej. Med ett stundande val vill vi se om det kan finnas öppningar framåt för detta. Vi har därför skickat ut en mejlförfrågan till samtliga partier där vi frågar om de kan tänka sig att tillsätta en ny utredning. S, v Och L är mest positiva – de styrande partierna har inte svarat. Här kan ni läsa alla svar.

Utöver att kommunen är avgörande för ett trovärdigt huvudmannaskap är den också viktigt i de diskussioner med Trafikverket som behövs inför ansökan. Trafikverket fattar beslutet om att bygga om vägen som sundet ska passera under, eller inte. Det ligger helt i deras händer att bestämma detta och det kommer att kräva en god argumentation och en stark opinion, utöver kommunens  stöd för att övertyga dem. Detta är en helt avgörande fråga – utan en ombyggd väg, inget öppet sund.

Vi har svar på många frågor

Samtidigt har vi kommit vidare i flera andra viktiga frågor. Vi har en god bild av kostnaderna för projektet, bl a för att vi låtit göra en skiss och kostnadsberäkning för en trumma under vägen. Vi har också sammanställt fakta om en ny muddringsteknik som kan vara aktuell för projektet, och vi kan visa att det sannolikt går att hitta externa finansieringsvägar – avsikten har aldrig varit att kommunen ska stå för kostnaderna. Detta och alla andra underlag vi sammanställt under åren för en ansökan och för att få grepp om omfattning och utförande har vi delat med kommunens arbetsgrupp på denna landningssida här på sajten.

En glädjande nyhet är också att nya beräkningar visar att vattenutbytet mellan de intilliggande vikarna blir betydligt större än vi hittills trott, med ett öppet sund. Det innebär att syresättningen kommer att öka och den döende viken Öjaren, som vi vill muddra helt, får en bättre vattenomsättning. Att rädda döende havsvikar är ett EU-direktiv som Norrtälje kommun ska uppfylla.

Sedan tidigare har vi också genomfört en geoteknisk undersökning av marken där sundet har gått. Undersökningen kunde vi genomföra tack vare ett stort bidrag på 350 000 kronor från Eu-programmet Leader Stockholmsbygd. Detta blev ett avgörande steg för hela vårt projekt. Den geotekniska undersökningen är ett första viktigt underlag för att vi ska kunna göra en projekteringsplan för hur vi kan konstruera sundet. Här kan ni läsa mer om undersökningen och vårt Leader-projekt: Ett avgörande bidrag

Vi jobbar även vidare med nedanstående frågor som vi också behöver ha på plats innan vi lämnar in en ny ansökan till Mark- och miljödomstolen.

• Uppdatera planen för var vi kan lägga upp muddringsmassor.
• Undersöka finansieringsmöjligheter
• Komplettera den befintliga miljökonsekvensbeskrivning med nya beräkningar strömningsförhållandena
• Förnyad kontakt med direkt berörda markägare
• Ta fram informationsmaterial