Marinbiologer stöttar projektet

Framhåll alla samhällsvärden som ett öppet sund kan ge och skapa ett så naturligt sund som möjligt där den omkringliggande miljön bevaras – och anlägg en naturstig intill med information.

Detta är spontana tankar från Lena och Nils Kautsky, professorer i marinbiologi som är fritidsboende i Räfsnäs och som två gånger besökt området där Nenningesund ska gå för att få en inblick i miljön. Den 1 augusti deltar de också i en av sommarens vandringar längs sundet för att berätta om arter på land och i vatten.

Som boende i Räfsnäs har de engagerat sig i området och när de fick höra talas om Nenningesunds-projektet blev de nyfikna.

– Jag tror att Nenningesund kan bli ett område som kan komma många till gagn, om det görs på rätt sätt, säger Lena som är professor emeritus och senior advisor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Vid deras första besök i området vandrade vi längs sundet på båda sidor Rådmansövägen. På västra sidan blev de imponerade över området med stora alar som nu växer i våtmarken.

– Här kan det vara värt att bevara delar av alskogen med stora gamla alsocklar vid sidan av sundet. De är verkligen fina och en typisk miljö att uppleva för de som åker förbi i sin lilla båt eller kajak, kommenterade de.

Tankarna att bevara miljön så intakt som möjligt har vi i styrelsen också delvis fått med oss genom input från Länsstyrelsen. Vår ambition har hela tiden varit att öppna sundet i dess ursprungliga sträckning, men självklart kan man också anpassa detta och utformning efter dagens natur för att bevara både växter och våtmark i större utsträckning. Ett krokigt sund innebär också en naturlig hastighetsbegränsning. Våra planer hittills har varit att anlägga promenadstråk på markytan, att utforma dessa som mer tydliga naturstigar skulle också rimma med en ambition att bevara och lyfta fram naturen som den är i dag.

– Om ni dessutom kan sätta ut skyltar med information om miljön och växtligheten – och om historien så kan ju detta komma till nytta för exempelvis skolor, påpekade Nils, som är professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Båttur på Öjaren

Vid det andra besöket i området gav sig marinbiologerna ut på båt på Öjaren – havsviken i öster som vi vill sugmuddra. När de rodde ut i det grunda vattnet rörde årorna upp en illaluktande sörja – trots att det för tillfället var ovanligt mycket vatten här. Det var metan- och svavelväte som steg upp ur botten och bildade ringar på vattenytan. Stora delar av året är Öjaren är så grund att stora delar av botten ligger helt torrlagd.

Syftet med båtturen var att se vilka vattenväxter och småkryp som lever i Öjaren och utmed stranden i vassbältet. Med sig tillbaka i en hink, fanns både några groddplantor av havsnajas, borstnate och storsnyte snäcka, en vanlig art på mjuka bottnar, fiskigel och massor med djurplankton – mat till fiskyngel.

Lena och Nils kunde efter sin tur också  berätta att det utefter vasskanten växer bestånd av gul svärdslilja och att det finns flera arter av säv inne bland vassen. På andra sidan av viken har vassen rensats bort. Efter vad de såg tror de  att det kan vara värt att fundera på att skapa en variationsrik miljö även i Öjaren, där delar av vassarna behålls, bl.a. för att gynna fågellivet.

Deras slutsats efter båtturen och efter att ha tagit del av den miljöutredning som föreningen låtit göra, är att det bör vara möjligt att genomföra en muddring av Öjaren, så att sundet öppnas, utan att förlora några viktiga naturvärden. Ett öppet sund skulle snarare kunna öka den naturliga variationen utmed de olika delarna av sundet och Öjaren, menar de.

En intressant art, som finns utmed stranden och i vattnet hittade dock Lena:

– Här finns den för grunda vikar, s.k. glon, typiska arten, havsnajas. Men den har också hittats i andra vikar i närområdet, förklarade hon.
Lena och Nils är marinbiologer och påpekar att det finns många andra frågor att ta ställning till än livet under ytan.

– Men genomfört på rätt sätt bör projektet kunna leda till en artrik och varierad miljö och många olika naturupplevelse. Och utöver att öka tillgängligheten för mindre båtar och upplevelsen av naturmiljöer kommer ju ett återskapat Nenningesund också att bidra med andra värden för samhället, som t.ex. turism och kortare transportvägen mellan Furusundsleden till Norrtäljeviken, säger Lena och får medhåll av Nils

Från styrelsens sida är vi jätteglada över Lena och Nils intresse och tacksamma för att de ställer upp som bollplank i frågor som rör miljön.

Vandringen de ska delta i, den 1 augusti, blir sommarens andra. Den första gör vi redan söndagen den 12 juli. Då är det styrelsen som guidar, svarar på frågor och bjuder på fika vid Öjarens strand när vi gått klart.
Mer info om detta kommer snart här på hemsidan – och på anslag i området.

Lena och Nils son, Robert Kautsky drivr en bildbyrå och redan efter vår första promenad  hade han flugit över området och fotograferat med drönare. Här nedan är fem av bilderna: Södra delen av Öjaren och mot Brevikssund, nästan hela Öjaren med Blomsterholmen i mitten, infarten till området Nenningesund, Höggarnsfjärden med Gubbudden och bilden som också finns här överst på sidan – Höggarnsfjärden med Hattsundet i bakgrunden. Stort tack att vi får publicera dessa jättefina bilder.