Bakgrund/historia

Projektet Nenningesund
Redan på 1300-talet omnämndes Nenningesund i kung Valdemars jordebok. 1620 beslutade Gustav II Adolf om upprensning och pålning av sundet. Vid rysshärjningarna i Norrtälje 1719 använde sig ryska galärer av farleden. Men sedan slutet av 1800-talet är passagen som förbinder det inre av Hattsundet, Höggarnsfjärden, i väster med Prästfjärden i öster helt igenvuxen, på grund av landhöjningen.
Projektet Nenningesund, som drivs av en ideell förening, handlar om att öppna en 800 meter lång kanal för småbåtar och kanoter. Skärgårdens minsta farkoster får med det en tryggad farled mellan vattnen kring Furusund (via Brevikssund) på ena sidan, och Norrtäljeviken på andra sidan. I förlängningen betyder det en skyddad inre vattenväg från Nynäshamn ända upp till Öregrund.

Med projektet hoppas vi också kunna uppnå på en bättre vattenmiljö öster och väster om Södersvik. Alla som bor och vistas i området har sett att igenväxningen har ökat kraftigt de senaste åren.

Det har tidigare gjorts några försök att återskapa den gamla farleden Nenningesund, senast kring år 2000 (”Försök 2000”). Men trots ett idogt och ambitiöst arbete av många engagerade föll projektet. Då på grund av att Norrtälje kommun, inom ramen för ett lokalt investeringsprogram, inte fick det statliga bidrag som behövdes.

Det nya kanalprojektet byggde från början  på de planer, kalkyler och ritningar som användes i Försök 2000.  Men projektet har nu uppdaterats en hel del. Bland annat har föreningen genomfört en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En utredning av miljökonsekvenserna är en absolut förutsättning för hela projektet och en bärande del i den ansökan som lämnats in för prövning i Mark- och miljödomstolen. I ansökan ingår också avtal med markägare.

I ansökan till mark- och miljödomstolen har föreningen uppskattat den totala kostnaden för projektet till ca 35 miljoner kronor. Föreningen arbetar med att hitta lösningar genom sponsorer och offentliga bidrag.

Historisk segelled
Kung Valdemars segelled gick längs den svenska ostkusten, via Ålands och Finlands södra kuster till Tallinn i Estland. Leden finns omskriven i Kung Valdemars jordebok från 1300-talet. Leden omfattar 101 platser längs kusterna – många av dem inomskärs.
Roslagens sjöfartsminnesförening har publicerat en text om segelleden i sin skrift Rospiggen. Klicka på länken här nedan för att läsa den.

Vi vet också att sundet användes av ryska galärer när de härjade i Roslagen och att det fanns planer från militärt håll att öppna vattenvägen på 1800-talet.
Läs om löjtnant Carl Lagercrantz planer som finns dokumenterade på Krigsarkivet.

Krigsarkivet